Oherre...

Du går tillbaka till bruden som skulle va den som torkade dina tårar, som alltid skulle finnas där för dig och backa din rygg oavsett vad. Men vart var hon? Ingenstans. Istället satt hon bakom skärmen och anklagade dig för hennes handlingar, och vem torkade dina tårar? Vem fanns där? Vem backade din rygg? Jo, jag. Och det här är tacken? Har absolut inget att säga dig, för så som du betett dig är fan ingen äkta vän. Säger inte att jag är så mycket bättre, alla har brister, men jag gör iallafall inte som dig...... Du betydde grovt sjukt jävla fucking mycket för mig. Jag kunde lita på dig, eller, jag trodde det....... Eller kan jag det? Jag vet inte. Den jag kände, är borta. Helt väck. Borta från jordens yta. Istället är det nån ny människa som kaxar, röker, leker blatte, jag vet inte vad. Vart tog människan jag blev kompis med vägen? Jo, den människan försvann. Kvar finns minnen, såna där minnen jag aldrig nånsin kommer få uppleva igen. Vilket är synd, men life goes on. Man förlorar vänner, och jag har förlorat folk som bokstavligen vart som mina bröder och systrar. Men ja, du är ju en helt annan person, en person jag inte vill ha som vän. Tyvärr.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0