-

Jag vet att du inte kommer bry dig, men jag ville ändå berätta att...

Du kommer alltid finnas i mitt hjärta, det kan jag inte göra nått åt... inte du heller. Jag vill bara att det skulle vart annorlunda, att allt skulle vart bra. Men det är det inte... Du behandlar mig som ingenting, och jag är trött på det. Du säger att mobilen paja så att du inte kunde svara på sms, du ger alltid nya ursäkter till att du inte kan träffas, du ger alltid nya anledningar till varför du inte svarar när jag ringer. Varför? Jag har bett dig berätta om du vill att jag ska lämna dig ifred eller vafan du nu vill, men du säger bara nej? Jag fatar inte, varför ger du då alla dessa ursäkter? Okej en, två gånger, men inte i över än ett halvår... Kan du berätta nu, vad är det du egentligen vill? Helt ärligt. O visa isåfall att det är det du vill, och inget annat. Kan du det? Bara satt du vet, och det har jag sagt förut. Att jag kommer inte vänta i all evighet. Jag vet att man ska kämpa för den man älskar, men jag kan inte det. Du vet hur jag mår, jag klarar inte av det. Jag kan det, om den andra kämpar från andra hållet.